Yoga, training and health inspiration for you

Förbered dig på maaassor av smak! Nästan varenda ingrediens är dessutom näringsspäckad till tusen och kan räknas som riktig superfood. Avokado, spenat, koriander, tomat, vitlök, lime, chili… En mättande och fräsch middagssallad med smaker från både salsa och guacamole – som vi ju redan vet är det perfekta paret. Lika bra att blanda ihop dem i samma sallad på en gång. Ha en fantastisk dag och njut på!

---

Det här behöver du
2 stora eller 3-4 mindre portioner

• 1/2-1 paket svarta bönor, sköljda och avrunna (anpassa mängden efter hur hungriga ni är)
• 1 avokado, delad i små kuber
• 2 stora tomater eller 12-15 cocktailtomater, skurna i bitar
• 1/2 rödlök, finhackad
• 1/2 röd paprika, grovt hackad
• 1 näve bladspenad, grovt hackad
• 1/2 knippe färsk koriander, grovt hackad, både stjälkar och blad.
  Behåll några hela blad till dekoration.

Dressing:

• Saften från 1/2 lime
• 3 msk olivolja
• 1 klyfta vitlök, pressad
• 1-2 tsk finhackad röd chili eller 1 tsk sambal oelek (anpassa mängd efter smak)
• 1 krm salt eller mer efter smak
• Nymalen svartpeppar

Så här gör du

• Blanda alla grönsaker till salladen, bönor och koriander i en serveringsskål.
• Vispa ihop ingredienserna till dressingen separat och häll över grönsakerna.
• Blanda ihop så att dressingen fördelas jämt över grönsakerna.

Detta recept kommer från Nilla Gunnarsson. Inspiration och fler recept hittar du på hennes blogg Nilla's Kitchen – Food that loves you!

Ibland får man höra några ord, eller en mening, som verkligen fastnar. De orden blir en viktig vägledning i vårt liv. För mig var dessa ord just det: Det enda som saknas i ditt liv är du. De fick mig att fundera runt när jag verkligen känner lugn och trygghet, när allt känns att det är bra som det är. När känner du just detta? 

---

För några dagar sen var jag på satsang hos en man som heter Mooji, en man som jag länge har velat träffa. Med sina Jamaicanska rötter har han som många andra sökare följt den indiska yogatraditionen i sin strävan efter självförverkligande. Våra vägar har aldrig korsats i Indien men nu hade jag tur att få träffa honom via Skype när jag undervisade på No Mind Festivalen på Ängsbacka i Värmland.
                          
Moojis undervisningar är vad som i den indiska traditionen kallas för satsang vilket betyder möte eller kommunicerande i sanning. Satsang kan utövas i en liten grupp som tillsammans engagerar sig i en spirituell dialog, eller på egen hand genom regelbunden praktik av ananas och meditation för att hitta inre lugn och sin egen sanning.

Under denna satsang fick deltagarna ställa frågor runt olika ämnen. Vid ett tillfälle sa Mooji:

”The only thing missing in your life is you.”

De orden stannade kvar hos mig. Han beskrev det som att vi ständigt söker efter att förbättra vår situation utifrån omständigheter och betingningar som vi omedvetet förts in i av våra föräldrar, samhället, skolan och vårt eget negativa tänkande. Vi behöver omprogrammera oss själva till att känna trygghet, stabilitet och ett tillåtande att allt är perfekt som det är.

Rörelse för ett djupare meditativt tillstånd
De gånger jag upplever känslan av just denna trygghet och stabilitet, av att allt är bra som det är, är efter att jag har mediterat. Ett bra sätt för mig att lättare landa i ett meditativt tillstånd är när jag går via kroppen och utövar yogapositioner innan jag mediterar. 

Så nästa gång du vill testa att meditera, börja med att utöva några lugnare positioner och/eller flöden. Synkronisera rörelserna med din andning för att lugna sinnet. Landa sedan i en för dig skön meditationsposition där du kan sitta bekvämt. Du kommer förmodligen uppleva att det är lättare att hitta in i meditationen, oavsett vilken form av meditation du utövar, och ett meditativt, lugnt och närvarande tillstånd om du gett kropp, sinne och själ möjligheten att landa och kopplas samman.

Inspiration & vägledning för att hitta in i kroppen
Ibland kan det vara skönt, och välbehövligt med lite vägledning för att komma in i kroppen. Oavsett vart man befinner sig i sin yoga- och meditationspraktik är det alltid utvecklande och inspirerande att komplettera sin hemmapraktik med klasser och kurser tillsammans med en lärare. Med hjälp av en lärare kan vi som individer få den vägledning just vi behöver och få verktyg för att passera hinder och rädslor för att utvecklas vidare. 

Lästips

• Låt meditationen bli en trygg livskamrat, av Jessica Agert - tips för meditation i vardagen
• Fördelar med meditation och hur dessa fördelar uppstår - gratis filmklipp
• The middle path - balans mellan acceptans & strävan, av Viktor Frih - om att hitta tid för sin praktik

Sköna onlinesekvenser med Viktor

 

https://yogobe.com/se/videos/e58f

https://yogobe.com/se/videos/9u8w

https://yogobe.com/se/videos/2xc4

https://yogobe.com/se/videos/5e3g

 

Oavsett om du njuter av semester, helg eller vardag – här kommer ett toppenrecept på smarriga, glutenfria och mjölkfria scones!  Går snabbt att blanda ihop och lika snabbt att grädda i ugnen. Frukostnjutningen är nära!

---

Det här behöver du
2-4 portioner

• 90 g (ca 2,5 dl) havregryn (eventuellt glutenfria)
• 150 g (ca 2 dl) havremjöl (eventuellt glutenfritt)
• 160 g (ca 2,5 dl) rismjöl
• 50 g smör eller kokosolja i fast form
• 3,5 dl havremjölk eller annan valfri mjölk
• 1 msk kokossocker eller annan valfri sötning (kan uteslutas)
• 2 tsk bakpulver
• 1,5 tsk fiberhusk
• 1 tsk salt

Så här gör du

• Sätt ugnen på 250°C.
• Blanda alla torra ingredienser väl i en bunke.
• Tillsätt smör eller kokosolja och finfördela det snabbt i mjölblandningen med fingrarna. Om du använder kokosolja var försiktig med dina varma händer så att oljan inte smälter för mycket, det kan vara bättre att köra ingredienserna i matberedare.
• Tillsätt havremjölken och rör snabbt ihop degen med en slev.
• Låt degen svälla i cirka 10 minuter.
• Forma två runda bröd och placera på en plåt med bakplåtspapper.
• Skåra varje bröd i 4 delar med en kniv och nagga ytan med en gaffel.
• Grädda i cirka 20-25 min mitt i ugnen.

Medan dina scones är i ugnen

Här kommer tips på en kortare meditation att göra samtidigt som dina scones gräddas:

https://yogobe.com/videos/p97z

Detta recept kommer från Nilla Gunnarsson. Inspiration och fler recept hittar du på hennes blogg Nilla's Kitchen – Food that loves you!

Att föda barn är magi. Men denna urkraft till process kan även innebära smärta och hårt arbete. Här skriver gravidyogaläraren, doulan och yogaterapeuten Lin Holmquist om hur rörelse under förlossning kan vara en hjälp på vägen.

---

Förlossningsskador allt vanligare

Att föda barn måste vara en av livets största händelser, oavsett om förlossningen är svår eller extatisk. Att som människa få vara med om miraklet att skapa liv fyller mig med en otrolig vördnad. Att föda är någonting vackert, något naturligt och det närmaste vårt ursprung vi kan komma.

Men, i Sverige ökar mängden förlossningsskador och nästan var tjugonde kvinna i Stockholm riskerar att drabbas av så kallad sfinxterruptur, vilket innebär att kvinnans underliv spricker från slidan till ändtarmsöppningen. Detta gör Sverige till ett av länderna med störst antal förlossningsskador i Europa.*

När förlossningen startar

En förlossning är en dans mellan mamman och hennes barn. Mamman behöver slappna av, ta god tid på sig och öppna sig för att föda, medan barnet vrider sig igenom hennes kropp, söker den bästa ställningen för att enkelt och bekvämt ta sig igenom förlossningskanalen och födas till livet.

Det sägs att förlossningen startar genom en hormonell förändring i babyns hypofys. Hormonerna blandas in i mammans blodomlopp och leder till att livmoderns övre del drar ihop sig och trycker barnet neråt. Samtidigt slappnar den undre delen av livmodern av och öppnar sig. Även om vattnet inte har gått ännu, trycks barnet längre ner i bäckenet. Barnet vrider på sig för att hitta den bästa positionen att födas i. Babyn drar ihop sina axlar, vrider och vänder på huvudet, hittar en bekväm plats, stannar där en stund tills utrymmet i livmodern blir trängre. Då vrider babyn på sig igen, rättar till sig och gör sina rotationer i bäckenet innan den föds.

Vill du förbereda kropp och sinne inför förlossningen? Här på Yogobe hittar du ett stort antal klasser inom yoga, andning, meditation och träning för gravida i videobiblioteket samt ett träningsprogram för gravida. Du kan även köpa kursen FUR – Föda Utan Rädsla Online.

Vila mycket under förlossningen

Under förlossningen ska livmodermunnen som är en av kroppens ringmuskler öppna sig från 0 till 10 cm. Den första delen av öppningsskedet kallas för den passiva fasen, eller latensfasen. Under den fasen bör mamman passa på att slappna av och vila så mycket som möjligt. Man kan se till att äta långsamma kolhydrater och att dricka mycket samt om det går, ta små tupplurar under förlossningens första del. Det är bra att vila bakåtlutad med särade, avslappnade ben och att slappna av i ansiktet, vilket hjälper livmodermunnens muskler att öppna sig.

Se till att vara i rörelse under förlossningen

I takt med att kvinnan öppnar sig sjunker babyn längre och längre ner i bäckenet och den passiva öppningsfasen övergår till den aktiva öppningsfasen. Under den här fasen är det bra att vara i rörelse.

Att promenera eller vagga kroppen fram och tillbaka i en upprätt ställning hjälper barnet neråt och minskar dessutom upplevelsen av smärta. När barnets huvud passerar spinaeknölarna i bäckenet kan många mammor känna ett kraftfullt illamående och ett stort obehag. Då är det bra att stå lätt framåtlutad och att röra på bäckenet och ryggraden för att babyn ska sjunka framåt istället för att trycka mot de känsliga nerverna i ryggraden.

När babyns huvud sjunkit ut genom livmodermunnen och ut i förlossningskanalen, börjar förlossningens sista fas, utdrivningsskedet. Det mest ergonomiska sättet att föda fram sitt barn på är om babyn har sitt ansikte vänt bakåt mot din ryggrad. Om barnet är vänt åt andra hållet, det vill säga med nacken mot mammans svanskota kan utdrivningsskedet bli längre och tuffare. Om man står på alla fyra finns en stor chans att barnet vrider sig och ändrar ställning vilket gör krystvärkarna mer effektiva.

Närvaro i sig själv och bra förlossningsposition

Under krystvärkarna gäller det att om möjligt vara vaken och närvarande för att kunna föda fram sitt barn utan skador på den ömtåliga vävnaden i underlivet. Många kvinnor slås av känslan av att vilja bajsa, men tänk istället på att göra samma rörelse som om du skulle trycka ut en tampong. Det kan vara bra att träna musklerna i magen och bäckenbotten innan förlossningen för att kunna använda dem rätt under krystvärkarna. Ett sätt att hitta rätt teknik är att spänna magmusklerna på samma sätt som om du skulle göra en sit up med magens övre del, men låta spänningen röra sig neråt till bäckenbotten.

En bra position för att slippa sprickor i underlivet under krystningen är huksittande. Det finns pallar på förlossningen som underlättar för knän och höfter.

Att träna gravidyoga innan förlossningen där alla dessa moment ingår gör dig inte bara trygg under födseln utan minskar också stelhet och ömhet under graviditeten. Stort lycka till!

Varma hälsningar,
Lin

Yoga & träning för gravida online

I videobiblioteket hittar du ett stort antal klasser inom träning, andning, yoga, meditation och avslappning för gravida. Du kan även ta del av: 

• Playlists:
  • Gravidpilates – förbered kroppen
  • Energiboost för gravidkroppen
  • Mjuka upp gravidkroppen
• Träningsprogram: Gravidprogram – träning & yoga
• Onlinekurs: Föda Utan Rädsla

Är du ny till Yogobe? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

I en rapport från Socialstyrelsen står att ökade bristingar även kan bero på mödrarnas allt högre ålder, samt högre vikt hos både mamma och barn. Särskilt i Stockholm är dessutom barnmorskornas arbetsbörda och sjukhusens platsbrist viktiga faktorer. Dessutom kan fler fall nu rapporteras och upptäckas vilket höjer statistiken.

*Labreque M / Eason E / Marcoux S / and others Source: American Journal of Obstetrics and Gynechology Vol/pag: vol 180, no 3, part1, March 1999, pp 593-600 Article Ref: 990505-012

Förra veckan fick ni följa med mig in i mina funderingar runt vad höftöppnare egentligen är och hur vi bör börja fundera på hur vi faktiskt jobbar med våra höfter i vår yogapraktik. I denna andra del på temat så vill jag ta dig med på en djupdykning in i höftens anatomi, biomekanik och hur höften fungerar utifrån detta perspektiv. Dessutom kikar vi närmare på positionen Duvan, och hur vi kan jobba med våra höfter på mest skonsamma och effektiva sätt i denna position. Häng på och utforska dina höfter, på riktigt! 

---

Detta är andra delen av två på temat Happy Hips - på riktigt, läs del 1 här! 

Höftens anatomi
Anatomi handlar om läran om kroppens strukturer med utgångspunkt i dissektion och separation av delar. Vi kan titta på kroppens anatomi utifrån en generell bild, men vi ska också komma ihåg att vi alla har skillnader och individuella anatomiska förutsättningar som också kan förändras över tid. Exempelvis har vi olika former och storlekar på vårt bäcken samt höftleden som har olika djup vid ledpanna och insättning. Det ger oss olika förutsättningar för rörelse.

Området kring våra höfter består av vårt bäcken (höftbenen och korsryggen) och våra lårben som fäster in mot varandra och skapar tillsammans höftleden. En höftled ska kunna böja sig framåt, bakåt, lyfta ut åt sidan och in mot mitten samt rotera både inåt och utåt. Tillsammans med resterande bindvävsstrukturer, muskler och så vidare är höften en stabil och stark kroppslig struktur. 

Höfternas rörelser är i sin enkelhet smått magiska. Det är de som tar oss framåt, då höfterna fungerar som kroppens motor i rörelse. Att vi kan böja och sträcka i höften är ett av de mest grundläggande rörelsemönster vi har. Eftersom höfternas rörelse är så central i våra kroppar är de även tydligt kopplade till vad vi har för tendenser i andra delar av kroppen.

Biomekaniken
Biomekanik handlar om läran om hur krafter påverkar biologiska system som exempelvis den mänskliga kroppen. I kontexten yoga och rörelse handlar det därför om hur mekaniska krafter påverkar struktur, funktion och rörelse i kroppen.

Exempelvis vill jag påstå att höfterna är ett viktigt centrum för rörelse på grund av sin placering mellan ryggrad och ben. Benen fungerar som en hävarm från ryggraden och höften blir den centrala brytpunkten för vridmomentet. Därför är en stark, stabil och effektiv höft viktigt i kraftutvecklingen vid exempelvis gång och löpning. 

Krafter och dess riktningar
Det finns olika typer av krafter: Tyngdkraft, muskelkraft och extern kraft som exempelvis en yttre vikt. Dessa krafter kan belasta kroppens strukturer i olika riktningar.

Belasta kroppen och dess strukturer i alla riktningar för att vara stark i alla riktningar eftersom de anpassar sig efter vad som efterfrågas av dem. Det handlar bara om hur. Då kommer även faktorer som mängd, plats, duration, frekvens och hastighet ha inverkan. Du kan jobba med muskelstyrka både excentriskt (från mittpunkten), koncentriskt (mot mittpunkten) och isometriskt (statiskt). 

Överbelastning
De kroppsliga vävnadernas beteenden är beroende av stress (belastning) och deformation (riktning och hur vävnaden formas av belastning) samt tid. Om jag ska definiera stretch så handlar det om en struktur där kraften drar två punkter ifrån varandra (så kallad tensile load) vilket är vanligt att göra i mjuka vävnader inom yogans asanapraktik. Dock vill jag här referera till vad som kallas “progressive overload”, principen för överbelastning. Den innebär att du måste överbelasta en struktur för att den ska anpassa sig till den nya kraften och bli starkare. Om du underbelastar kommer strukturen bli svagare och om du överbelastar för mycket kommer du skada strukturen.

Viskoelasticitet
När du jobbar med stretch i mjuka vävnader som har viskoelasticitet finns det en sak att ta hänsyn till, nämligen att tidsaspekten inte är linjär. Det vill säga om du belastar något med viskoelasticitet kommer den, precis som en utdragen godisskumbjörn, fortsätta ge med sig hela tiden du belastar. Även om belastningen hela tiden är densamma. 

Stärk dina höftstrukturer i yogan
Alltså kort och gott, vi vill stärka höftens strukturer. Då måste vi jobba med en väl avvägd belastning (progressive overload) i alla riktningar och ta hänsyn till tid. Problematiken i yogan är att vi gärna snöar in på en kraftriktning, nämligen stretch (tensile load). Men för en stark höft behöver vi fousera på alla riktningar. Utmaningen är att med den kroppsegna muskelkraften och tyngdkraften också jobba med de andra riktningarna och vinklarna. Det går, du måste bara klura lite. 

Ett vanligt exempel

Duvan - Pigeon pose - Eka Pada Rajakapotasana

Denna position är en vanlig företeelse under benämningen “höftöppnare”. För det första skulle jag vilja påstå att det även är en bakåtböjning som konsekvens av den stora bakåtsträckning (extension) som krävs i höften på bakbenets sida. Den främre benets höft är i en utåtrotation, lyft åt sidan (abduktion) och böjd framåt (flexion).

Vanliga situationer på yogamattan vid denna position:

1. De flesta av oss kommer inte ha den rörligheten i bakbenets höft och därför tar vi vanligen ut rörligheten i ländryggen istället och komprimerar denna del. Det gör att du går miste om möjligheten att skapa en mer funktionell och stark höft för fokus hamnar annanstans.
2. En annan vanlig variant är att lägga sig ned med överkroppen i en framåtstupa position och slappna av. Det innebär att positionen bli passiv. Genom att göra den passiv kommer vi gå miste om möjligheten att stärka höftens strukturer som vi gör genom muskelkraft. Det innebär också att de mjuka vävnaderna och dess viskoelasticitet pushas beroende på tid du är i positionen. Det behöver inte innebära någon fara i sig. Men frågan är vad det ger dig? Personligen ser jag inte någon fördel i att placera hela sin överkropps vikt på en avslappnad led. Det som det möjligen kan skapa är en ökad flexibilitet i höftleden. Men om du inte aktivt kan använda den rörligheten skulle jag vilja påstå att den är onödig då du inte “äger” den.

Hur kan du göra istället:

1. Luta överkroppen framåt en aning för att minska utsträckningen (extensionen) i benet bakåt. Du kan exempelvis hålla händerna på klossar eller placera överkroppen mot en stol. Behåll kroppen aktiv.
2. Börja aktivera strukturerna i området kring höften. Du kan exempelvis använda golvet som motkraft och pressa benen lätt mot golvet för att få ett lyft uppåt.  Att jobba dynamiskt är också ett bra alternativ.
3. Välj ett alternativ med mindre belastning. Exempelvis lägg dig på rygg och efterlikna frambenets position och jobba aktivt med muskelkraft.

“Balanced range”
Alla behöver inte vara tokmobila för att kunna leva hälsosamt med sin kropp i sin vardag. Om du är ballerina eller gymnastyogi kan det definitvt finnas en vits med att stärka kroppen samt pusha dess ytterlägen. Men om du inte siktar mot det, ja då kan du helt enkelt nöja dig med en mer balanserad mobilitet och mindre ROM i dina leder (range of motion). Träna då mobilitet i mindre omfång för ledhälsans skull. 

Anatomi och Biomekanik 2.0
Kunskaperna inom både anatomi och biomekanik med sina förgrenade kunskapsfält är under utveckling och mycket har hänt på sistone. Framförallt kommer mycket hända framöver. Det ser jag fram emot. 

Jag skulle kunna inkludera ännu fler perspektiv i detta inlägg, men detta får räcka för denna gång. Och jag vill påminna om att jag här har utgått ifrån ett anatomiskt och biomekaniskt perspektiv, så mycket vi vet hittills. Ibland upplever jag att vi tror oss veta mycket om kroppen och dess mekanismer, men egentligen vet vi ganska lite. Utifrån det, menar jag, att vi bör förhålla oss till kroppen och kunskap med ödmjukhet. Med kunskapens utveckling kommer vi göra nya upptäckter som kompletterar det vi redan vet men som också utmanar. Sällan sker paradigmskiften, det mer troliga är att vi bygger på de modeller vi redan påbörjat. Men vem vet, om några år kanske vi säger något helt annat. 

Lästips

• Make a long term investment in your body, av Matthew Griffiths
• Använd props - lär dig mer om de olika props, redskap, du kan använda för att göra din yogapraktik ännu, skönare, säkrare och mer effektiv.
• Guide för yogalärare - få tips och stöd i din roll som yogalärare här på Yogobe.

Videorekommendationer

Yogobe Video: 87gs Yogobe Video: 7rb3 Yogobe Video: 1na4

Foto, huvudbild: Malin Wittig

Våga vara bekväm i det obekväma. Det peppar jag mig själv till just nu – och förhoppningsvis även dig. För livet är inte guld och gröna skogar hela tiden. Lidandet, det jobbiga, ingår. Acceptera och stanna i det. Genom yogan kan vi lära oss just det. Kom, vi vågar vara bekväma i allt, tillsammans!

---

Att falla tillbaka i gamla mönster

Jag sitter och känner att det här mönstret jag faller tillbaks i om och om igen börjar bli väldigt tjatigt. Det tar över mitt fokus från allt annat, både själva mönstret i sig, men också mina tankar, min själ. Självkänslan dippar. Ångesten gör åter entré. Frustrationen lever rövare.

– Men hur vore det om du testade att prata med alla i din omgivning om detta, om hur du känner, och be om stöd i att kunna förändra det, säger han där hemma. Är han galen?! Herregud vad läskigt. Det tror jag inte riktigt på. Det måste finnas andra sätt.

Nej, definitivt INTE. Punkt. 

– Men du var ju villig att skapa en förändring. Du sa ju det, har du ändrat dig nu, fortsätter han. 
Självklart har jag inte det, jag vill ju verkligen ändra det här beteendet. Verkligen! Men inte på det sättet. Jag måste hitta min väg. Det där är bara alldeles för jobbigt. Varför? Ja, men det är bara superjobbigt att prata om, att visa sig så sårbar. Obehagligt. Och förnedrande, rent ut sagt.

Så det är bra med det. 

– Har du en annan plan då, din väg?
Tusan vad tjatig han är. Suck. Nej inte just nu, men det kommer. Såklart det kommer. 

Det går några dagar. Jag läser någons blogginlägg om att skapa förändringar. Jag läser mina anteckningar om att leva i mellanrummen, “the in-betweens”. Att inte bara se slutmålet. Att våga landa här och nu, och faktiskt ta den där klyschan med något om att det är resan som är det viktiga, inte målet, på orden. Men jag vill ju bara dit, till slutmålet, ur det här, in i det nya. Skit i resten, ta mig bara dit… Nu! Helst igår. 

Jo men tjena. Jag har tydligen inte lärt mig någonting. Vad är det för fel på mig? Jag VET ju allt detta - lägger på lite mysig självkritik som grädden på moset.

Sen sitter jag här. Det landar i mig. Allt jag vet finns ju där. Det är små frön jag sått. Men de behöver tid och näring för att växa. Inget blommar dagen efter du sått det i jorden. Inte heller det inom oss själva.

Att våga vara bekväm i det obekväma

Förändring är en del av livet. Men förändring är många gånger också något otroligt svårt. Vi kastar oss ut i det okända, många gånger ett fritt fall, där vi inte vet vad som fångar oss, eller inte fångar oss, där nere. Det är en himla chansning, men vad vore du egentligen utan den där förändringen? Jag vore i alla fall så otroligt mycket fattigare. Känslomässigt, kunskapsmässigt och själsligt. 

Att vara bekväm i det obekväma, något vi verkligen kan lära oss från yogan. Att våga stanna kvar i positioner som känns obekväma, som känns jobbiga, och andas igenom dem. När kroppen tillåter kan vi låta andningen ta oss djupare. När kroppen säger ifrån så acceptererar vi det som är och stannar på samma ställe tills vi vid något senare får ett OK från kroppen att nu, nu släpper vi efter lite här inne, du har gjort ditt jobb. Belöningen. 

Det är så lätt att bara ge upp. Att vända ryggen till och gå när vi hamnar i situationer som känns jobbiga och obekväma. Eller varför inte sticka huvudet i sanden och låtsas som det regnar? Den har man ju själv tagit till ett antal gånger. Ta tag i att göra den där inlämningsuppgiften jag tycker är svår? Nä, inte nu. Sen. Superjobbigt ju. Ringa det där samtalet som kommer vara jobbigt? Imorgon. Göra det där som krävs för att göra den där förändringen? Jag måste fundera lite på den. Återkommer. Snart. Jo snart. Men inte än. Och tiden den går. Och mönstren består. Det som förändras är frustrationen och tron på sig själv. Och då inte till det positiva. 

Jag tänker att vi måste inse att livet inte är så bekvämt och skönt hela tiden. Det är otroligt jobbigt ibland. Men det är ju så det är.

Myrsteg, men ändå

Så igår öppnade jag mig till viss del i frågan om mönstret jag vill, och verkligen behöver, bryta för en kollega. Baby steps. Eller snarare myrsteg. Det tar emot. Men är det något jag aldrig bangat så är det en utmaning. Att klara något jag inte trodde jag skulle klara att utföra, och därför bara måste tvinga mig in i det, hur jobbigt och obekvämt det än är. Och vad är skillnaden egentligen? Att utföra en handling som är jobbig, hoppa på ett jobb som känns svårt eller något annat rent praktiskt mot att anta utmaningen för att skapa den där förändringen. Ingen alls när allt kommer omkring. Ingen alls.

Förändringens tid är kommen. I detta specifika fall åtminstone. Sen är det bara att inse att jag kommer sitta med samma ångest och tycka det är skitjobbigt att göra en annan förändring i framtiden. Kanske inom kort till och med. Nedslående? Jo, men samtidigt; That's life. Let's do it!

Lästips

• Skapa en förändring för din hälsa - kom igång med yoga, löpning eller träning med ett träningsprogram!
• Inget är för evigt - förutom förändring, av Josephine Selander.
• Skapa ditt yogaår - ett löfte från hjärtat, varför inte påbörja ett yogaår här och nu?

Sköna sekvenser

https://yogobe.com/videos/nf29|Höftchakrat - möta förändring| Fokus på höfter och därmed andra chakrat, svadhistana chakra som bl.a. handlar om att möta förändring.

https://yogobe.com/videos/h49p|The essence of self|Öppna upp hjärtat och släpp gamla sår med Emma Öberg. Sköna bröstöppnare och en kort meditation.