Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Det som sker nu – är yoga. Hur vi förhåller oss till förändring, att vi inte alltid får det vi önskar, på det sätt vi önskar. Men vad händer med yogautövaren som inte kan gå till sin trygga fysiska plats? Både för läraren och för utövaren är ögonkontakt och att se ansiktsuttryck oerhört viktigt. Detta till trots – hur kan vi låta möjligheterna utveckla oss, just nu?

Snabb omställning

I detta blogginlägg delar jag mina reflektioner som yogalärare, utbildare, studioägare, tänkare och del i Team Yogobe. Vi som ingår i teamet strävar alltid efter att med kvalitet och närvaro kunna möta dig som medlem helt på dina villkor och med utgångspunkt i dina förutsättningar.

Det har under en längre tid skett en långsam och gradvis förflyttning mot det digitala och vi är många som funderar kring hur vi bäst är digitala i en fysisk verklighet. Världen förändras – yogan som bransch ställer om, men nu sa det PANG för alla oss som verkar i den fysiska världen med kurser, utbildningar och event. Yoga och träning online exploderade på en månad. Eller var det kanske över en natt som det skedde? Om det var i panik eller redan planerat spelar ingen roll. För oss som regelbundet är vana att gå till en studio eller anläggning med våra olika och individuella behov av community, gemenskap och att kramas som hälsning sattes på prov. Gör fortfarande. Kommer sannolikt göra ett tag framöver.

Det som vi känner igen försvann snabbt, det blev en stor omställning för utövare, lärare och studios. Många förlorade jobb, medlemskap och närvaro i ett rum. Hur – och vad gör vi, nu? Det vi säger oss praktisera, det sker nu. Yoga är det som sker nu. Hur vi förhåller oss till förändring, att inte alltid få det vi önskar, på det sätt vi önskar. Att det inte blir som vi tänkt oss eller planerat för. Att förhålla oss till det utan att beskylla andra och se världen från olika perspektiv.

Att känna samhörighet under en yogaklass

Vad händer med yogautövaren som vill men inte kan eller bör gå till sin trygga plats? Jag kan tänka mig, och talar av erfarenhet, att det är svårare att hålla disciplinen, att utöva sin fysiska yoga hemifrån. För en del är det lika naturligt som att borsta tänderna att yoga hemma. Men för många är det inte det. Den trygga plats – där mötet med andra människor sker, samtidigt som mötet med en själv tar plats på mattan – kan skapa en tomhet när den försvinner eller minskas. Småpratet innan och efter klass, nya ansikten och nya bekantskaper att lära känna. Att känna samhörighet. Att tillhöra. Vinsterna av det fysiska rummet helt enkelt. Hungern av den sociala kontakten kommer öka hos en del och för andra tillfredsställs ett behov att kunna yoga hemma mer och skapar en ökad trygghet på hemmaplan. Att se ansiktsuttryck, ögonkontakt och en lätt beröring är otroligt viktigt för oss. Både som utövare och den undervisande läraren i rummet. Så kommer det alltid vara samtidigt som komplement till detta faktiskt finns online idag, så som i Yogobe Community BEYOGA365 på Facebook. Ett lysande exempel för dem som vill och vågar mötas online.

Syftet med yoga är fortfarande detsamma oavsett var vi fysiskt befinner oss. Praktiken att inte styras av våra egon och inte vara rädda för att möta våra tankar och reaktioner i detta. Att möta det som är. Erkänna istället för att trycka undan och längta efter det som inte finns. Låta kroppen tala sin visdom. En praktik att inte streta emot, utan acceptera och utvecklas. Ingenting varar för evigt. Allt är föränderligt. Låt oss våga förändras!

Vad händer med yogalärarna mitt i denna omställning som följd av Covid-19?

Vi yogalärare sätts på prov i våra skills att hålla koll på att alla är muteade på liveklassen online*. Att hålla space, assistera och guida genom en skärm. Vi sättas på prov i vårt kollektiv och vår bransch, en bransch vi själva påverkar nu hur den kommer se ut senare. Min kollega Veronica Jäderlund skrev i en artikel på Yogalärarrummet (mötesplats för lärare att lyfta och stötta varandra):

Oavsett om du tycker att onlineyoga inte är riktig yoga, eller om du byggt upp hela ditt yogalärarskap på onlinenärvaro, så är lösningen, vägen fram just nu, inte att plocka upp stridsyxan. Jag tror innerligt att majoriteten av våra elever vill yoga på plats, i en fysisk studio där de kan hälsa på, och uppmärksammas av en lärare. Men just nu är online kanske det vi behöver förhålla oss till för att gå samhällssituationen tillmötes. För att kunna tjäna några pengar alls under den här perioden. 

Det är en avvägning att gå online med klasser eller inte och vi gör olika, precis som sig bör. En del av mina kollegor blir rädda, blir förvirrade och frustrerade för de vill inte gå online men känner sig tvungna för att behålla elever när andra lärare går online. Andra ser det som en möjlighet att äntligen ta tag i det där projektet som alltid skjuts fram och aldrig kommer ut. I längden tror jag att vi lärare kommer vilja lägga den mesta tid på fysiska platser, kanske lite eget online och framför allt tipsa vidare om andra professionella tjänster med bra kvalité som ett suveränt komplement till det fysiska mötet.

* Yogobe erbjuder i dagsläget inte livestreamad yoga- eller träningsklasser, däremot är det många yogalärare och studios som gör det just nu som substitut till sina uteblivna klasser på studios och anläggningar.

Vad händer med studios?

Ja, de flesta kämpar för sin överlevnad att ens finnas kvar som fysisk plats när den värsta krisen blåst förbi. Många kommer vara uppätna av sina hyror och förlorade intäkter till dess. Det bästa vi som driver studios kan göra just nu är att underhålla våra kunder bäst vi kan med öppettider eller online, samarbeta med lärare så mycket vi kan för den ömsesidiga respekten och relationen i det långa loppet.

För egen del som delägare i studio, nybliven mamma och yogalärarutbildare är det tufft. Utan tvekan. Ingenting blev som jag tänkt mig eller planerat för. Vi har dagliga diskussioner om det moraliska kontra tryggheten i att hålla studion öppen som en fysisk plats. Jag slits mellan total närvaro med min bebis och formuleringar till förhandlingen med hyresvärden om hyran de kommande månaderna. Vi är så tacksamma varje dag att kunder behåller sina kort trots att de inte kan komma just nu eller köper ett kort på förhand eller enbart för att stötta.

Vad händer med utbildningar?

I april gick jag och Milla Floryd online en hel helg med gänget på 200h-utblidningen i vår Flow Yoga School Sweden. I juni går vi online med den på-plats-tänkta fördjupningsveckan för yogalärare. Nu blir alltså även den online och det känns ändå bättre än jag tänkte mig vid första anblicken. Vi har gjort ett genrep där allt var live och det funkade faktiskt! Att göra utbildning med majoritet live (online) i dessa tider tror jag verkligen på. Gruppen finns där i ett live-forum och dynamiken skapar vi tillsammans.

Vi behöver gemenskapen, diskussionerna, gensvaren från varandra mer än någonsin, även om det är genom skärmen. I den här utbildningen – där man får möta andra yogalärare och diskutera hur vi förhåller oss till varandra, får mer kunskap om hur vi driver företag, hur vi tar hand om oss själva, slipar på unik och pedagogisk skicklighet, och lyfter varandra i vårt yrke känns också viktigare än någonsin. Men är detta ett sätt vi vill jobba på i framtiden? Ja och nej.

Jag tror att utövare, lärare, studios och utbildare vill ses på riktigt. Lyssna. Se. Uppleva det innerliga. Energin i gemenskap. I ett fysiskt rum. Men jag tror också att den exploderade närvaron online gör att fler hittat yoga som verktyg. Jag tror fler kommer behöva den framöver och vilja berika sin vardag med det. Både i det fysiska rummet och i det kvalitativa digitala rummet som här på Yogobe. Utvecklingen sker nu. Möjligheterna utvecklar oss, även när de skaver, och jag tror vi har något riktigt fint framför oss. Något fint som också är föränderligt.

Med förhoppning om att mina reflektioner landar väl hos dig och fylld med ödmjukhet inför det som är och komma skall önskar jag dig en fortsatt fin dag med utforskande inom dig, här på Yogobe eller till länkarna nedan!

Lästips

• Nytt i kropp och sinne – med Johanna Alvin.
• Inspireras till att kliva utanför boxen – med Vevve Jäderlund.
• Låt oss ta möjligheten till uteckling, av Mona Drar.

Här kan du även läsa mer om Yogalärarrummet och Flow Yoga School Sweden!

Foto: Anna Rosén

Ann Ringstrand, mode- och livsstilsdesigner samt grundare av klädmärket Hope, har designat en kollektion exklusiva yogatillbehör för Yogiraj, ett varumärke med tillbehör för din yogapraktik. I kollektionen “Tree of Life” möter yogan hem, mode och design. Vi har pratat med Ann om yoga, sinnen och vår plats på jorden. Läs mer här!

Att designa för nuet

Yogiraj och Ann Ringstrand möttes när hennes liv tog en ny vändning 2017. Ann är i grunden modedesigner och det har varit hennes kall från när hon var liten – och år 2001 grundade hon modemärket Hope. Men till slut kom hon till en punkt där hon uppnått många av sina drömmar, både i jobbet och privat.

– Jag hade en familj och två små barn, Hope hade vuxit och varit en fantastisk framgångssaga. Men, jag hade lagt väldigt mycket tid på mitt jobb och min familj, och när jag var med mina barn upptäckte jag att jag inte kunde vara i nuet. Och jag kände att jag verkligen ville ändra på det.

Ann bestämde sig för att lägga ner mindre tid på jobbet för att själv få mer kreativ tid. Under den resan började hon träna mindfulness.

– Det var precis i början när det inte var ett så känt begrepp, och jag började yoga ännu mer. Yogan kom att bli jätteviktig för mig att hitta balans i livet. Jag fick mer kreativitet och ville fortsätta som designer, men såg ett stort behov av att skapa design för att vara mer i nuet.

Ann började skapa bland annat doftprodukter och malas, i en mer svensk design som hon tyckte saknades. Ungefär vid den här tiden kontaktade Yogiraj Ann för ett eventuellt samarbete.

En kollektion i skandinavisk estetik och symbolvärde
Namnet på kollektionen “Tree of Life” symboliserar att allt hänger samman och påminner oss om att vi är en del av en större helhet.

– Det var naturligt att koppla ihop kollektionen med min estetik och den design jag tycker om. Jag ville att den skulle passa fint in i våra hem här i Skandinavien, och jag tyckte det saknades produkter som man kan ha framme.

Ann visste att hon ville ha en enklare design och få med en mönsterbild i den textila delen. Sedan tidigare har hon jobbat mycket med sakral geometri – och gick nu tillbaka och hittade symboler från den världen och använde till Yogirajs produkter.

– Utifrån den historien och grafiska grunden så hittade jag en form som jag testade att teckna, väva och måla, och kombinerade det med måncykeln.

Varför just måncykeln?

– Jag tycker att det är fascinerande med vår plats på jorden, och jordens plats i universum. Det hjälper mig att få ett perspektiv på tillvaron. Det är också fascinerande när man kombinerar logik och magi och där någonstans blir det så uppenbart med jordens dragningskraft. Det är fint och tryggt att se månen och känna jordens dragningskraft som en del av hela vår tillvaro här på jorden. Jag brukar påminna mina barn om hur månen ser just ikväll och att man kan känna sig hållen här på jorden. Vi tar det ju för givet men det är väldigt häftigt. Denna övertygelse är något som jag inkluderar i de hathayoga-klasser som jag leder.

Ann har varit “yogisk” länge, och är även yogalärare sedan 2017. Idag håller hon klasser två gånger i veckan på Atmayoti Yoga i Stockholm.

Hur får du själv till dina mellanrum, pauserna?
– Jag tycker att jag får till dem när jag kan använda mina sinnen. När jag kommer ut i friska luften blir det ett tillfälle att stanna, andas. Jag bor i en stor stad, och det spelar ingen roll om det är blå eller grå himmel, jag känner ändå att det här är ett tillfälle att stå stilla, bara en minut.

Ann hittar också ett mellanrum i att laga mat, att ta fram allt grönt, alla kryddor, alla smaker som ska användas. Då kommer en till möjlighet att stanna upp, låta det ta tid.

– Och så mediterar jag varje morgon. Om du är nyfiken och känner att stresspulsen är lite för hög, sätt dig ner 10 minuter varje dag. Använd gärna en meditationsapp! Sitt i en fåtölj eller som det passar dig, du behöver inte sitta på nåt särskilt sätt, det är bara fånigt.

Om att inreda med yogaprodukter

Tanken med kollektionen "Tree of Life" är att meditationskuddarna och bolstren också passar att ha framme till vardags, när du ska titta på tv eller dricka te runt bordet. Att det är hållbart att använda yogaprodukter även till annat. Ann tror på att vi ska bli bättre på att använda produkter på fler sätt.

– Jag tycker att det är spännande att skapa en fin hörna i hemmet som passar inredningen, men där man också kan sitta och meditera. Som ett litet altare. Men, det behöver inte alls vara traditionellt indiskt, det kan lika bra vara fina foton och stenar från havet, något som är nära oss. Då kanske det inte känns lika märkligt att sätta sig ner och meditera.

Det har varit ett av Anns uppdrag på sin nya stig i livet, att förena den historiska visdomen från den spirituella världen med det som känns nära oss här i Sverige och Skandinavien.

– För många blir steget annars för stort. Jag vill få in det spirituella i det som känns hemma för oss, jag tror på att vi behöver göra det nära i våra liv.

Här kan du se hela kollektionen och samarbetet mellan Ann Ringsrand och Yogiraj!

Lästips

• Props – vad, hur och varför?
• Block och bälte är inte fusk, av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Being authentic – with Satu Tuomela.

Först undersökte forskarna effekten av att ha en ”tjock-tv” på rummet. Nu har barnen blivit ungdomar som sover med mobilen bredvid kudden. Skärmtiden har ökat, och nattliga meddelanden till kompisar gör att dygnsrytmen förskjuts om helgerna. Forskarna ser nu ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt, övervikt och sämre betyg. Läs mer om forskningen här!

Tjock-tv och skärmtid

Pernilla Garmy leder forskningsprojektet Sömn, medievanor och livsstil hos ungdomar. Hon är skolsköterska i botten, docent i omvårdnad vid Lunds universitet och biträdande professor i omvårdnad vid Kristianstad högskola. Redan 2008 började hon undersöka förhållandet till tv:n bland barn i Lunds kommun, då 6-7 år gamla. När barnen gjorde rutinbesök hos skolsköterskan fick de då besvara frågan ”Har du tv på rummet?”

– Den frågan känns så gammal! Men då var det ju så, det var tjock-tv som gällde. Våra rekommendationer var att inte bära in den i barnens sovrum. Det var inte lika självklart att bära ut den igen så den riskerade att bli stående där, ständigt tillgänglig. Men sedan dess har skärmarna blivit små och mobila och följer med oss överallt, mellan rummen, säger Pernilla Garmy.

Sover mindre – mår sämre

Lundabarnen började högstadiet och fick i forskningsunderlaget sällskap av barn och unga från ytterligare tre skånska kommuner. Skärmtiden har ökat sedan de smarta mobilerna kom in i våra liv. Det påverkar också våra ungdomars sömn på grund av mer skärmtid och fler nattliga störningsmoment i form av sms och andra digitala meddelanden.

Pernilla Garmy och hennes forskarteam har bland annat sett att barn och unga som sover mindre än åtta timmar per natt – mådde sämre och var oftare trötta i skolan. De som fick mindre än sju timmar sömn per natt hade oftare övervikt och underkända betyg.

Medan 7,7% av ungdomar med normalvikt sov mindre än 7 timmar per natt, var motsvarande siffra 11,5 % för elever med övervikt, och 21,7% för elever med fetma. Av elever som inte hade några underkända ämnen, var det 7,6% som sov mindre än 7 timmar per natt, jämfört med 12,9% bland dem som hade 1-2 underkända ämnen, och 21,7% bland dem som hade minst 3 underkända ämnen.

De som skattade sin familjs ekonomiska situation som sämre sov också mindre.
– Detta väcker ju många följdfrågor, och vi har också lagt in fler frågor i den datainsamling vi nu gör när de är på gymnasienivå, säger Pernilla Garmy.

Social jetlag

Forskarna vet redan är att ungdomar vänder på dygnet till helgen. Om det finns någon begränsning i skärmtid under skolveckan, så tenderar den att luckras upp på helgerna.

Det här ser forskarna:

• Skärmtiden ökar.
• Sänggåendet senareläggs och morgnarna börjar senare.
• Under nätterna är det vanligt att skicka och få meddelanden till och från vänner. Inte sällan ligger mobilen i sängen för att man inte ska missa något.

Du får social jetlag när dygnet förskjutits två timmar eller mer, vilket visade sig stämma in på drygt hälften (54 procent) av högstadieungdomarna.

– De flesta av oss, också vuxna, förskjuter dygnet en aning när helgen kommer. Men ungdomar gör det mer, och det kostar på. På söndagskvällen blir det omöjligt att somna en bra tid. Det blir svårt att kliva upp på måndagsmorgonen, och sedan blir denna trötthet kvar en bra bit in i veckan. Och sedan är det helg igen.

Vill vara där för sina vänner

Var fjärde ungdom skickade och/eller tog emot nattliga meddelanden varje vecka, och drygt var tredje hade fyra timmars skärmtid eller mer varje dag efter skolan.

Allt med att vara digitalt tillgänglig är dock inte av ondo. Det handlar i grunden om unga, omtänksamma personer som vill finnas där för sina vänner när de behöver stöd. I en ny studie som bygger på intervjuer med gymnasieungdomar lyfts frågor om gränssättning. De unga menar om att det krävs en viss tyngd för att ett nattligt meddelande ska vara okej – men när en kompis mår dåligt är toleransen hög.

– I intervjuerna framkommer att ungdomarna själva tycker det är viktigt med gränser: ”Ja, men om jag ska vara en bra kompis och ge stöd – då behöver jag faktiskt få sova också”, citerar Pernilla Garmy en återkommande reflektion.

Hur pratar du med dina barn och unga om skärmtid? Och ser det ut med din egen skärmtid? Diskutera gärna vidare i vår fb-community BEYOGA365!

Videotips för skönare sömn

Yogobe Video: sk39 Yogobe Video: 5c7d Yogobe Video: 7ps9 Yogobe Video: bk92

Lästips

• 3 tips från en tonåring till oss vuxna, av Micke Gunnarsson.
• Tacksamhetsövning till läggdags, av Bianca Barck.
• Lyssna på din kropp – Somna, av Josefine Bengtsson.

Källa: Lunds universitet

Nu finns yogaläraren och inspiratören Veronica "Vevve" Jäderlund och hennes klasser på Yogobe! Vevve vill att yoga ska upplevas och praktiseras inifrån. Inte utifrån förlegade tankar om linjering och kroppen. Läs mer om Vevve och yogaformen Somatic Flow i intervjun här! 

Inspireras av de som vågar lämna inkörda spår

Efter flera års studier inom hälsa och anatomi, samt fördjupningar inom yoga, grundade Veronica "Vevve" Jäderlund Everyday Yoga School där hon håller grundutbildningar för yogalärare och vidareutbildande workshops. Nu finns hennes yogaklasser och stilen Somatic Flow hos Yogobe! Vi ställde några frågor till Vevve om yoga, inspiration och den egna praktiken:

1. Vad är Somatic Flow?
– Somatic Flow bjuder in till en förkroppsligad upplevelse, där du utforskar rörelse, andetag och instruktioner inifrån dig själv. De här klasserna är för dig som är nyfiken på yoga bortom kantig linjering, önskar anatomisk förankring och vill gå djupare in i dig själv.

2. Vad jobbar du med och vad inspireras du av?
– Jag är utbildad yogalärare och samtalscoach som inspirerar och konkretiserar hur vi kan leva ett innerligare liv – och försöker göra yoga och självutveckling, avskalat och tillgängligt för alla. Jag älskar också att lära mig. Utöver yogautbildningar, meditationskurser och filosofiska läror har jag pluggat folkhälsovetenskap med socialpsykologisk inriktning och idrottsmedicin. Och nu senast påbörjat psykologistudier. Jag vill få en djupare förståelse för vad hälsa verkligen innebär, hur det psykiska och fysiska samspelar och påverkar varandra.

– Det som inspirerar mig just nu är yoga i vardagen, hur vi kan anpassa yoga till oss själva. 90 minuter om dagen, eller att tvinga in kroppen i geometriska vinklar för att någon har sagt det kväver min yogalust. Jag vill leka, testa och känna mig fram i min praktik. Vissa dagar har jag 5 minuter, vad kan jag göra med det? Andra dagar obegränsat med tid och energi, vilka klasser eller asanas lockar mig då. Det lockar mig. Alla som vågar lämna inkörda spår och gå sin egen väg, hitta sin yoga, de inspirerar mig.

3. Hur är din stil som yogalärare?
– Min stil som yogalärare är färgad av min övertygelse att det inte finns ett rätt svar för alla. Jag älskar kroppen, fascineras av hur den fungerar och ju mer jag har lärt mig om anatomi och fysiologi, desto mer har jag insett att mycket av det vi lär oss om asanas inte funkar. Det passar en utvald skara, men att hålla fast vid, enligt min åsikt, förlegade tankar om linjering och kroppen, exkluderar många, och ökar skaderisken. Det känns också som att linjering är estetiska tankar, baserat på det externa. Jag vill att yoga ska upplevas och praktiseras inifrån. Och från de två grundvärderingarna skapar jag klasser som är smarta för kroppen, och inbjudande för själen.

4. Hur ser din egen praktik ut?
– Min praktik just nu är totalt ostrukturerad. Mitt liv har det senaste halvåret varit en emotionell bergochdalbana, som helt slagit kraften ur mig. Och med det försvann all förmåga att följa ett schema, eller göra borden. Jag har en fast punkt och det är min morgonritual, jag sätter mig på min yogamatta och lyssnar in till "Var är jag just nu? Vad känner jag just nu?".

– Ofta följs det av att jag skriver, en kort meditation och lite smörjande, väckande rörelser. Vissa dagar går jag till gymmet, andra praktiserar jag yoga, ibland kommer jag ut och springer, och ibland blir det inget mer än den stunden på morgonen. Kärnan i min praktik är att jag vill känna mig närvarande, att jag vill hedra de impulser som mitt inre försöker kommunicera. Vissa perioder älskar jag scheman och att följa en struktur, nu är kärnan i min praktik att känna in, och hedra det som kommer upp.

Läs mer om Vevve här och gå till videobiblioteket för att se alla klasser i Somatic Flow!

Lästips

• Yoga & styrketräning – för en mer hållbar kropp, av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Gör din yoga mer personlig – Del 1 av 4,  av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Låt oss ta möjligheten till utveckling, av Mona Drar.

Videotips

Yogobe Video: f8c3 Yogobe Video: 83dw Yogobe Video: dc36 Yogobe Video: z83e

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång!

Har våra kroppar samma behov? Samma som andras, samma som våra egna inren, våra själar? Vi är inte likadana och behöver behandla oss själva som en alldeles egen helhet för att må bra. Att vara människa betyder till viss del att lyssna till sin egen sanning och helhet – hur lyssnar du på din?

Oändligt med morgondagar?

Du är. Så oändligt mycket.

Du är så mycket mer än din  jobbtitel, din roll som förälder, vän, partner. Mer än en kropp som behöver näring och motion. Mer än någon i massan. Du är så oändligt mycket mer än dina tankar och känslor.

Ändå. Ändå kör vi ofta på som om det inte finns någon morgondag. Eller som att det bara finns morgondagar, en oändlig rad av dem – utan en tanke på att vi ska ta oss igenom dem med hälsan, själen och förståndet någorlunda i behåll, och gärna en dos glädje på det.

Att ta hand om hela dig själv

Det pratas mycket om ett holistiskt synsätt. Men vad innebär det egentligen?

Holistisk – bygger på Holism = teori som hävdar att helheten är mer än summan av delarna (Svenska akademiens ordlista)

De flesta är väl medvetna om att inte bara kosten är en viktig komponent för att må bra. Att även fysisk aktivitet hör dit. Men sen då? Sen är det ofta ganska bortglömt. Att vi har ett inre som behöver tas om hand är vi ibland knappt medvetna om, för att vi inte har fått lära oss det. Eller så prioriterar vi bort det. För att vi inte orkar ta in mer, styra upp mer. Och vips är vi där, i den onda spiralen. Som vi till viss del kunnat undvika om vi försökte se helheten. UTIFRÅN OSS SJÄLVA. Inte hur det “borde göras/vara”. Vem du är, hur just du är uppbyggd, hur din personlighet är – även hur din vardag ser ut, vad du gör på fritiden och så vidare. Allt spelar in.

Här behöver vi se på oss själva som en helhet. På ett holistisk sätt. Det handlar inte om one size fits all. Även om det är det vi ofta matas med. Det är fantastiskt att många hittar sin väg, men samma sanning gäller inte för alla. Din sanning känner bara du. 

Vissa mår bra av raw food – vissa gör det inte. Vissa behöver springa intervaller som en vettvilling för att få igång systemet. Vissa behöver det inte, bör inte göra det, åtminstone inte i perioder, utan behöver mer lågintensiv träning. Vissa behöver nedvarvande aktiviteter för att de har en kraft och energi som gör att de har svårt att varva ner, bromsa in nervsystemet.

Om du är en av dem som inte lockas av att röra på dig (ja, hur många gör egentligen det allt som oftast, men ok), som hellre kikar på Netflix, som känner sig tung och trött i kroppen. Då behöver du oftast en spark där bak och fokusera på att höja pulsen, kicka igång nervsystemet. Detsamma gäller dig som exempelvis är deprimerad – fysiskt ansträngande aktiviteter är ett mirakelpiller, även om det känns om att det inte finns något att ge av.

Recept för en skön helhet

Vi behöver alla en mix av godbitar för att må bra i längden. Det exakta receptet ser som sagt olika ut beroende på vem du är och vad du gör. Men i grund och botten behöver vi alla en dos av:

• Fysisk aktivitet – pulshöjande träning såväl som muskulärt stärkande träning.

• Rörlighetsträning – strecthande och uppmjukande övningar som hjälper musklerna slappna av. Perfekt att väva in med den fysiska aktiviteten eller med återhämtningen.

• Återhämtning – sömn såklart, men även avslappningsövningar, meditation, lugnare former av yoga med mera.

• Frisk luft & natur – att komma ut i naturen gör under för hur du mår. Forskning visar att bara du befinner dig i en park mitt i stan tankar du energi från naturen.

• Umgänge med andra – att känna tillhörighet och att vara nära andra får dig att må bra. Om du tankar större delen av energin där eller inte beror lite på din personlighet. Den introverta tankar mer energi i stillheten med sig själv som sällskap. Den extroverta tankar mer energi med andra. Det betyder inte att någon av dessa typer inte behöver även det motsatta för helheten.

Här och nu påverkar

Shit va jobbigt tänker du. Jag får ju inte ens till en eller några av dessa i vardagen. Så kan det vara. Istället för att jaga efter att få in allt hela tiden, utgå från vad du behöver i olika perioder.

Var ditt nervsystem befinner sig just nu på skalan påverkar dig också. Om kroppen är uppe i varv – nervsystemet har högsta växeln – så kommer det påverka ditt sinne. Om kroppen är lugn – nervsystemet på låg växel, i lågt tempo – kommer det istället påverka sinnet åt det motsatta. Försök tänka hur det känns i kroppen när du är orolig vs. när du är lugn och nöjd. Hur känns det i huvudet? Det i sin tur avgör vad du behöver. Och inget är konstant. Allt skiftar. Det är det enda vi kan vara säkra på i livet.

Utmana dig själv

De kommande veckorna – utmana dig själv genom att testa något din kropp eller själ längtar efter, men som du inte riktigt lyssnat på tidigare. Här på Yogobe finns exempelvis ett stort antal olika program som hjälper dig på vägen när du vill testa något nytt. Utforska, välj något som känns bra i magen och testa! 

Lästips

• Upplev kroppen genom dina hormoner, av Linus Johansson
• Kliv utanför boxen och testa något nytt
• Vikten av en återhämtande fritid

Under en förlossning är lugn och trygghet otroligt viktigt. Här skriver doulan Sofia Roos Forssell om hur du som partner eller stödperson kan ge de bästa förutsättningarna för en bra förlossningsupplevelse, samt om doulans roll under en förlossning.

Hur kan jag som partner ge det bästa stödet under förlossningen?

Som doula brinner jag för att ge dig som födande lugn, trygghet och en förlossning på dina villkor. Men mitt hjärta bultar lika mycket för att göra dig som partner eller medföljande stödperson trygg och lugn i att du har kunskap, verktyg och tekniker som du kan ta till på förlossningen, även om ni inte har en doula med er.

Många partners/stödpersoner kan känna att det är tufft att stå bredvid under en förlossning. Kanske finns det en oro redan innan att man inte riktigt vet hur man ska kunna hjälpa den födande på bästa sätt.

Under mina förlossningsförberedande samtal ger jag partnern/stödpersonen information, tips och råd om hur hen kan hjälpa och stödja den födande på bästa sätt. Dessa samtal går även att boka enskilt om man inte väljer att ha en doula med sig på förlossningen.

Ofta är det viktigaste under en förlossning att visa för den födande att du är där, helt närvarande vid hennes sida och att kunna ge henne lugn. För ju lugnare och mer avslappnad den födande är under förlossningen, desto bättre kan kroppen naturligt jobba på med sin egen smärtlindring, samt att förlossningsförloppet flyter på lättare. Tiden innan förlossningen kan det kännas fint och tryggt att ha testat olika avslappningsövningar och meditationer tillsammans för att lättare kunna plocka upp den känslan under förlossningen. Vi går även under dessa samtal igenom delar av verktygslådan inom akupressur, massagetekniker, FUR (Föda utan rädsla) samt Aktiv baby-övningar som gör att bebisen lättare kan inta en optimal position i livmodern.

Vill du ta hjälp av yoga, andning, meditation och träning inför förlossningen? Här på Yogobe hittar du ett stort antal klasser för gravida i videobiblioteket samt ett träningsprogram för gravida. Du kan även köpa kursen FUR – Föda Utan Rädsla Online.

Bli ett superteam med er doula

Under en förlossning finns doulan där för att stödja er båda och ge den vägledning som önskas och behövs – för att er förlossningsupplevelse ska bli så bra som möjligt. Vi ses två gånger före förlossningen och bygger upp en relation, lär känna varandra och pratar igenom tankar, känslor samt önskningar. Doulan hjälper er sen till att bli ett superteam tillsammans. Vi doulor vill aldrig ta över partnerns plats. Partnern är alltid det viktigaste stödet för den födande. Det är partnern som känner den födande bäst och är den bästa personen för att vrida på oxytocinkranen hos henne.

Läs gärna min tidigare text om hur du lättast kan få igång oxytcinflödet i kroppen: Doulans tips för en lugn och trygg förlossning!

När jag bistår en förlossning lämnar jag aldrig den födandes sida. Önskar paret vara själva på rummet ett tag så går jag ut, men önskar de stöd hela tiden så finns jag där. Det kan vara skönt att vara en extra person i ”flocken”under en förlossning, som partner behöver man ibland ladda om och samla ny energi. En doula har dock inget medicinskt ansvar utan är endast ett emotionellt och mentalt stöd, utbildad inom naturlig smärtlindring som akupressur och massagetekniker.

När bebis är född och ungefär när förlossningsbrickan kommer in åker jag som doula hem och familjen får landa och lära känna varandra.

Ett par veckor efter förlossningen ses vi igen på ett eftersamtal och pratar igenom hur allt känns i både kropp och själ. För många känns detta skönt, att knyta ihop säcken. Jag ger även amningstips och råd vid dessa tillfällen om föräldrarna önskar.

För ensamstående kvinnor erbjuder jag och min doulakollega Jacqueline Vergara doulauppdrag med två doulor till priset av en, för att den födande ska kunna få det bästa möjliga stödet under hela sin förlossning.

Stöd under förlossningen – tips för partner/stödperson 

• Beröring – prata om tiden innan förlossning hur den gravida vill bli berörd. Under en förlossning är oftast lugna och tunga strykningar skönast samt mest lugnande. Ingen nervös lätt hand som åker snabbt upp och ner på ryggen. Det kan stressa mer än det hjälper.

• Påminnelser – påminna om att sänka axlar, släppa käke (käken hänger ihop med bäckenbotten.. slappnar vi av i den så slappnar bäckenbotten av automatiskt.) Påminn även den födande om att andas tungt och våga säga positiva saker till exempel ”ja” med mörk röst.

• Ge förslag – föreslå att den födande ska byta ställningar, Det är bra att röra på sig, bebisen har lättare att rotera nedåt i förlossningskanalen då. Kanske föreslå det där badet hon pratat om innan? Men även att dricka och äta är bra att föreslå mellan värkarna.

• Närhet – Var nära om hon inte bestämt säger ifrån att hon vill vara för sig själv. Men vill hon och söker hon närhet så kramas, dansa, pussas, massera. Allt som gör att oxytocinet börjar flöda i kroppen är super.

• Kammen – glöm inte kammen! Perfekt smärtlindring hemma innan ni åker in, i bilen in till sjukhuset och sen under förlossningen. Även efter förlossningen kan kammen vara bra om den födande behövs sys till exempel. Hur funkar kammen? Lägg tänderna på kammen ner i kudden i handflatan precis under fingrarna. Slut fingrarna om kammens rygg och tryck.

• Triggers - prata innan om vad som kan trigga den födande till stress och irritation. Exempelvis gillar hon att höra att hon är duktig? Eller går hon igång på det ordet?

*Aktiv baby-övningar och massagetekniker som ger bäcken och livmoder den bästa förutsättningen inför förlossningen. Aktiv baby eller Spinning babies som det kallas utanför Sverige är specifika övningar som hjälper barnet att inta optimala positioner i livmodern vilket minskar graviditetsrelaterade problem och underlättar förlossningen.

** Föda utan rädsla 

Föda utan rädsla (FUR) är en modern metod med förlossningsförberedelse som bygger på fysiologi och vetenskap och som används inom vården. Metoden är framtagen av Susanna Heli och består av fyra verktyg – Andning, Avspänning, Rösten och Tankens kraft. Dessa har som mål att stimulera trygghet för att skapa de bästa förutsättningarna både för dig som födande, din partner och ert barn i magen. Metoden går att ta del av i bokform, kurser samt som onlinekurs här på Yogobe – läs mer och köp kursen här!

Yoga, meditation & träning online för gravida

• Playlists:
  • Gravidpilates – förbered kroppen
  • Energiboost för gravidkroppen
  • Mjuka upp gravidkroppen

• Träningsprogram: Gravidprogram – träning & yoga

• Samtliga gravidklasser: Gravidyoga & gravidträning – ett stort antal klasser inom träning, andning, yoga, meditation och avslappning.

Yogobe Video: 4dp5 Yogobe Video: 4pu6 Yogobe Video: d6a5 Yogobe Video: e3f9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Doulans tips för en lugn och trygg förlossning, av Sofia Roos Forssell.
• Gravidyoga – inför förlossningen, av Cecilia Ohlin.
• Funderingar vid en graviditet, av Julia Glutz.

Om Sofia som doula

Mer information om Sofia Roos Forssell som doula finns på hennes hemsida! Hon finns även på Instagram. Är du nyfiken på vad en doula skulle kunna göra för dig? En första träff med Sofia är alltid kostnadsfri och inte bindande på något sätt. 2 doulor till priset av 1 för dig som är ensamstående blivande mamma! Kontakta Sofia för att bollar dina tankar.

Brukar du natta barnen med din aaaallra luuugnaste röst? Häromkvällen gjorde jag en enkel meditationssaga – och fick en ifrågasättande unge till svar. Häng med på mitt tappra nattningsförsök med regnbågar och stjärnhimmel!

Uppåt med regnbågsmolnet

En kväll när min 7-åriga dotter ska sova testar jag att göra en meditationssaga. Hon är rätt uppe i varv och jag tänker att det här, det kommer att göra henne lugn. Jag harklar mig och börjar med min allra luuuugnaste röst:

“Lägg dig så bekvämt du bara kan. Känn hur kroppen blir tung mot madrassen…”
”Men neeeej, inte den avslappningen mamma, du kör ju ALLTID den!”
“Jaja, men känn ändå hur kroppen blir tung mot sängen, det kommer annat sen, jag lovar.”
Dotter lägger sig motvilligt till rätta igen.

“Tänk dig att dina tankar är som ett vattenfall. De kommer alltid att finnas där, de rinner fram hela tiden – men det är ingenting du behöver bry dig om. De är ett vattenfall där i bakgrunden bara. Tänk dig sedan att du ligger på ett mjukt och fluffigt moln..”
“Men mamma nu fattar jag inte. Du sa att tankarna är ett vattenfall och sen ska jag ändå TÄNKA att jag är på ett moln. Vad menar du??”
Mor andas djupt.

“Okej, FÖRESTÄLL dig att du ligger på ett mjukt och fluffigt moln. Känns det bättre?”
Dotter nickar och blundar.

“Föreställ dig alltså att du ligger på det här sköna molnet, du blir alldeles mjuk i kroppen medan du långsamt lyfter från marken…”
Dotter sätter sig upp i sängen med ett ryck.
“Men vaddå, är molnet nere på MARKEN?”
Här vill jag skrika att MOLNJÄKELN är precis där du vill att det ska vara, men det gör jag inte för jag är trots allt en snäll mamma, utan säger JA, och fortsätter:

“Du blundar och svävar lååångsamt högre och högre på det mjuka molnet. Ovanför dig glimrar nu en enorm regnbåge i starka färger. Du närmar dig långsamt och snart känner du hur regnbågens färger strålar rakt igenom dig, en i taget.

ZZZzzzzzzzzzz…..
Här sover dottern plötsligt djupt, men vis av erfarenhet vågar jag inte sluta än...

“Röd, orange, gul, grön, blå, lila energi. Du svävar igenom färgerna och på andra sidan, ovanför dig, tänds stjärna efter stjärna mot allt det mörka. De strålar precis som du min stjärna. Sov gott envisa, fantastiska, ifrågasättande unge."

Det funkade. Plötsligt sov hon, som en stock!

Lästips

• Övning: Natta de små – stäng luckorna, av Frida Wikström.
• Hur yoga hjälper mot grus i ögat, av Bianca Barck.
• Yoga för bättre sömn, av Ma Steinsvik.

Videotips för de yngre

Yogobe Video: 47wb Yogobe Video: ra28

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Kan man bota inflammation med kost? Och vad är egentligen en inflammation? Näringsfysiologen Julia Mazowska reder ut begreppen och tipsar om vad som är bra att tänka på. 

Vilken är den bästa antiinflammatoriska maten?

Antiinflammatorisk kost är ett hett debatterat ämne. Anledningen är att en inflammation som kan botas eller förebyggas med ett visst speciellt livsmedel låter som drömmen i de flesta öron. Men för att kunna diskutera hur inflammationer förebyggs eller botas med antiinflammatorisk kost behöver begreppet inflammation först utredas.

Definition av inflammation
Ordet inflammation kommer från latinets inflammatio som betyder brand. Den brukar beskrivas som svullnad, smärta, nedsatt funktion, lokal värmeökning eller rodnad. Det kan skiljas åt vilka processer som aktiveras och substanser som inkluderas, beroende på vilken vävnad som är inflammerad. Den kan vara kronisk eller akut, där den akuta fasen kan läka ut eller övergå till att bli långvarig (kronisk).

Kan det vara skadligt?
Inflammation är inte alltid något som är dåligt. Det vara svårt att överleva särskilt länge utan vår förmåga att skapa en inflammatorisk process.

Vid hård träning ökar inflammationsprocessen vilket har en viktig betydelse för hur stor effekten blir av själva träningen. Studier inom det här området har pekat på en minskad muskeltillväxt hos försökspersoner som styrketränade med antiinflammatoriska mediciner i kroppen, som till exempel Ipren. Man bör därför inte dämpa inflammationen vid träning eftersom det kan påverka träningsresultatet negativt. Inflammatoriska processer är därför inte alltid av ondo. Däremot finns det andra faktorer vilka ger förhöjda inflammationsvärden såsom:

• Rökning
• Fysisk inaktivitet och brist på träning
• Dålig sömn över längre tid
• För mycket kroppsfett

En ökad mängd kroppsfett ger orsak till en låggradig, ihållande inflammation. Risken att drabbas av låggradig inflammation är högre ju större mängd fett på kroppen, speciellt runt buken. Över tid ökar risken för typ 2-diabetes, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom.

Gluten orsakar inte inflammation hos friska personer. Ungefär 1-3 procent av Sveriges befolkning har en kronisk sjukdom som heter Celiaki. Hos en person som har Celiaki reagerar kroppen med en inflammation där tunntarmens tarmludd bryts ner. Misstänker du att du har celiaki bör du inte utesluta gluten ur din kost innan du söker hjälp för besvären – eftersom det då är svårt att ställa en diagnos om du är symptomfri. Bara om du har celiaki kan gluten alltså ge inflammation, annars kan gluten inte ge inflammation.

Antiinflammatorisk kost och NNR
Inom forskning är den stora utmaningen att definiera antiinflammatorisk kost och på vilket sätt olika livsmedel skulle kunna dämpa en eventuell inflammation. Tidigare studier har visat att vissa substanser från olika växter har en effekt på inflammatoriska markörer. Den forskning som finns har däremot endast gjorts på cellprover. Tyvärr är resultaten för osäkra för att kunna gälla på människan. Det saknas alltså i dagsläget en vetenskaplig grund för att påstå att en viss kost minskar inflammation.

De livsmedel som presenteras som speciellt betydande har slående likheter med de allmänna kostrekommendationerna. I vården används inte mat för att behandla inflammation eftersom det saknas en tydlig definition om vad antiinflammatorisk kost är för någonting. Det finns inte heller någon kemisk mekanism som beskriver hur specifika livsmedel skulle utöva en antiinflammatorisk effekt och därför har det inte någon klinisk relevans i dagsläget. Kostråden från NNR (Nordiska näringsrekommendationerna) och Livsmedelsverket, vilar på en säker och bred kunskapsbas. Det är de här hälsoråden som hälso- och sjukvården rekommenderar att följa. Medelhavskost har dessutom visat sig ha bäst effekt långsiktigt vid viktminskning.

Medelhavskosten innehåller grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol.

I Sverige har mer än 50% av hela befolkningen en övervikt sett till BMI. Övervikt leder ofta till en ond cirkel med fysisk inaktivitet och dålig sömn. Generellt sett, i motsatt positiv riktning, gäller att människor som äter bättre tenderar att motionera mer, få i sig mer vitaminer, har en bättre sömn osv.

Jag förespråkar att ett ökat välmående börjar med en varierad kost där du byter ut näringsfattiga livsmedel mot sådant som ger näring till både kropp och själ. Betyder det att du någon gång då och då får i dig en kanelbulle så är ju också det något som ger energi till att skratta och le mer. Den hemliga nyckeln är att göra allt med måtta. För mycket av allt är inte heller bra. Det är alltid helheten som räknas.

Lästips

• Mat som balanserar din vår, av Jasmin Hedlund.
• Vårstäda kropp, hjärta och sinne, av Leila Andersson.
• Fibrer – vad är de egentligen bra för?

Om Julia

Julia Mazowska är utbildad näringsfysiolog med en kandidatexamen vid Stockholms Universitet samt Karolinska Institutet. Hon har också studerat Idrottsnutrition på avancerad nivå vid Umeå Universitet samt idrottsmedicin vid GIH. Julia har praktiserat yoga sedan år 2003 och är internationellt certifierad yogainstruktör från Sampoorna Yoga School, Indien. Läs mer om Julia på hennes hemsida!